Nu tar vi tag i det igen, men denna gången utan Gabriel – tackar för ett bra jobb, och synd att du inte orkade med att skriva längre, men det blev ju lite som din egen tenniskarriär. Halvknackigt, men mellan raderna gick det se en talang, som aldrig lyckades. Tråkigt. Verkligen.

Okej – men innan vi börjar med skrivandet så är det dags att åka på en golfresa till Italien, efter det så hoppas jag vi kan börja på allvar igen.

Tennisblogg.se har haft (skriv)-kramp sedan ett tag tillbaka. Det visade sig att doktorns ordination blivit att vila. Det är tydligen en svår kramp som drabbat mig och jag har därför tagit beslutet att göra ett break. Hur långt detta avbrott kommer att bli vet jag inte i dagsläget, men ni kan ju titta in då och då för att se om jag lyckats mjuka upp och fått bort krampen.

Annars är det ju lite roligt nu när Robin Söderling visar världen att han faktiskt är att räkna med. Det var ju enbart (nästan i alla fall) han som gjorde att Sverige inte fick ta steget ner till blåbärsnationernas serie. Hade han varit med mot Israel så hade vi inte ens behövt ångesten inför play-off spelet.

Jag siktar på en comeback a´la Kim Clijsters i framtiden.

Jag vill tacka Er läsare som hängt med i ett drygt år här på tennisblogg.se. Kom gärna tillbaka till comebacken.

Jag asvlutar den här gången med en något rörig, men trevlig video.

MVH
-Gabriel
tennisblogg.se

Jag ställde lite frågor före turneringen…nu har vi fått svaren.

Jag tycker det är lite roligt att Magnus Norman (Robin Söderlings tränare) sa dagen innan matchen mot Federer något i stil med:

“Robin brukar säga efter matcher mot Federer att han blivit överraskad över det höga tempot. Den här gången förbereder vi oss för det och är med från början”

25 min in i matchen ledde Federer med 6-0.

Humor.

Men sen kom svensken i gång lite grann. Ju längre matchen gick, desto mer kom Söderling in i matchen. Men det räckte som bekant inte. 0-6, 3-6, 7-6, 6-7 är ändå ett steg i rätt riktning. Några matcher till och Söderling kanske kan hota Federer.

Även den här gången var dock tempot för högt…

Folk har många gånger sagt till mig att damtennis är roligare att titta på än herrtennis.

Jag har absolut inte hållt med. Herrarna har bättre tempo och oftast ett bredare register. Visst, under en tid på 90-talet då bollar och underlag var sjukt snabba kanske det inte var jätteunderhållande alltid. Ni minns kanske finalen i Stockholm Open 1992 mellan Goran Ivanisevic och Guy Forget. Ni minns kanske i alla fall att det inte var någon speciellt rolig underhållning utan snarare en uppvisning av bra servande. I det fallet kan jag möjligen hålla med folk som tycker att damtennisen är roligare. Men situationen är inte sådan längre i herrtennisen. Bollar och underlag har blivit långsammare och herrarnas spel har blivit ännu mer underhållande.

Årets US Open däremot måste jag säga än så länge har varit en roligare tillställning i damklassen. När jag har haft möjligheten att välja att titta på en herrmatch så har jag faktiskt flera gånger valt damtennisen före. Årets US Open har nämligen varit fantastisk i damklassen. Många skrällar och inte minst otroligt jämna matcher. Eller vad sägs om följande resultat?

• Världsettan Dinara Safinas matcher (kanske inte alltid topptennis, men grym spänning). Resultat: 6-7, 6-2, 6-4 (vinst mot Rogowska), 6-7, 6-2, 6-3 (vinst mot Barrois), 4-6, 6-2, 6-7 (förlust mot Kvitova).
• Yaroslavas Shvedovas skräll mot världsfemman Jelena Jankovic 6-3, 6-7, 7-6
• 17-åriga amerikanskan Melanie Oudins fantastiska resa; 5-7, 6-4, 6-3 mot världsfyran Dementieva, 3-6, 6-4, 7-5 mot tidigare världsettan Maria Sharapova, 1-6, 7-6, 6-3 mot nummer 13 i världen, Petrova.
• Kateryna Bondarenkos skräll mot världselvan Ana Ivanovic 2-6, 6-3, 7-6
• Kim Clijsters (WC) match mot Venus WIlliams med det osannolika resultatet 6-0, 0-6, 6-4

Detta är inte heller alla roliga och spännande resultat från damturneringen. Något som inte hänt på väldigt länge är antalet oseedade spelare i kvartsfinal. Från topp-tio finns endast tre spelare med, Serena Williams (2:a), Caroline Wozniacki (8:a) och Flavia Pennetta (10:a). Efter alla skrällar i år kan man inte räkna bort någon. Jag är tveksam till att 2005-års vinnare Kim Clijsters kan hålla nerverna i styr och vinna hela turneringen, men jag hade tyckt det var roligt. Pennetta och Wozniacki verkar vara i fantastisk bra form, men även Bondarenko spelar grymt. Hon tappade inte ett game i sin åttondelsfinal mot Gisela Dulko… Fortsättningen av turneringen blir även den olidligt spännande!

Jag gick in på Aftonbladets hemsida idag bara för att se om de fortfarande envisas med att skriva om att Nikolay Davydenko tidigare varit mutanklagad. Men det verkar faktiskt som de släppt det nu. Kanske va på tiden??

Det var inte ens om matchen mellan Robin Söderling och Davydenko som det skrevs mest om. Det handlade istället om “Davis Cup-bråket”. Först och främst så är det ett fantastiskt löjligt “bråk”, och att det sedan skall föras via bloggar gör det inte direkt bättre.

Bakgrunden är tydligen att Joachim “Pim-Pim” Johansson aldrig sagt att han inte vill vara med i matchen mot Rumänien. Men det har Jocke Nyström (assisterande tränare) sagt till TT. Pim-Pim skulle hellre vilja höra att han inte platsar eller att han inte passar in i laget, än att de ljuger. Det kan man möjligen hålla med om, men om han nu är så besviken på kaptenerna över att de inte pratat med honom innan de gick till media så skulle ju faktiskt Pim-Pim kunna göra detsamma. Ring Nyström/Wilander och ge dem din åsikt. Om det nu handlar om att din personlighet inte passar in så får du väl ta och skärpa till dig lite och kanske bli mer ödmjuk än att hålla på och skriva skit på din blogg?

Robert Lindstedt har gett sig in i “bråket” på sin blogg (suck) och påstår att Pim-Pim är en lipsill. Enligt Lindstedt så är inte Pim-Pim den spelare som de vill ha i sitt lag för att han inte passar in. Hur det är möjligt att en sådan som Lindstedt passar in i laget är för mig helt oförståeligt (men vad vet jag…?). Robin Söderling är ju dessutom inte direkt älskad på touren av andra spelare, men möjligen kanske han är skön att ha i sitt eget lag? Lindstedt springer ju i alla fall runt och “spelar singel” i dubbelmatcherna. En mer egoistisk dubbelspelare har jag nog aldrig sett. Han bryr sig bara om sina egna prestationer. Är det bra att ha en sådan spelare i sitt lag?

Jag kommer dessutom ihåg hur ointresserad den svenska bänken var under Israel-matchen då de behövdes mer än någonsin (fanns ju ingen publik). Om jag inte missminnner mig så var Andreas Vinciguerra den mest engarerade då.

Jag har en mycket haltande uppdatering här på tennisblogg.se och visst är det sorgligt att när jag väl skriver så handlar det om det här fruktansvärt larviga “bråket”.

 Sorry.

Jag ska försöka uppdatera bloggen oftare, men kanske inte lika ofta som tidigare. Söderling är förresten ett break upp i tredje set mot Davydenko. Det står 1-1 i set.

…men det gjorde inte jag på tennisblogg.se

Jag har sjunkit ner i svacka motsvarande Sofia Arvidsson kan man säga…

Jag följer i alla fall US Open flitigt framför tv:n.

Frågorna var ju många före turneringen.

• Hur är Rafael Nadals form? Han kan ju faktiskt komma med i den exklusiva klubben som har vunnit alla Grand Slam-turneringar, om han kammar hem titeln i New York.
• Hur är Roger Federers form? Han kan bli historisk (igen) genom att vinna US Open för sjätte gången i rad. Det skulle ju också innebära 16 Grand Slam-titlar totalt.
• Kan Robin Söderling upprepa succétennisen ifrån French Open?
• Är det dags för Andy Murray att vinna sin första Grand Slam-titel? Han var ju i final förra året och har därför kommit över “första-gången-rädslan”.
• Kan det bli någon utanför topp-fyra som vinner i år? Jo-Wilfred Tsonga, Andy Roddick eller någon annan?
• Kan Dinara Safina övervinna sitt Grand Slam-spöke och vinna sin första titel?
• Hur står sig Kim Clijsters på de riktigt stora arenorna? Hon har ju visat mycket bra form före US Open.
• Kommer det bli en WIlliams-syster som vinner igen? Är det i så fall dags för Venus?
• Kommer Birger Folke (kommentator på Eurosport) återigen smygheja på Nadal när han kommenterar?

Om Sofia Arvidsson kommer tillbaka i gammal god form kanske även jag gör det. Annars finns det risk att jag går samma väg som Thomas Johansson… Vem vet, kanske blir det lite ny utformning på bloggen och jag får en nytändning?

Det har blivit en paus som ni förstått på tennisblogg.se.

US Open startar den 31 augusti, och jag kommer tyvärr inte att åka dit som jag gjorde förra året, utan det kommer nog att bli en tv-bevakning i år istället.

Fram till dess kommer det inte att bli speciellt stor aktivitet här på bloggen.

Värt att notera sen sist är att Andy Murray tagit över andraplatsen på världsrankingen ifrån Rafael Nadal.

På damsidan gör Kim Clijsters i det närmaste succé även om hon själv tycker att hon har långt kvar. Hon blir alldeles säkert något att räkna med i US Open.

Robin Söderling visar inte upp samma fina form som tidigare i sommar. Han fick ju avbryta en tävling pga armbågsproblem, och i “comebacken” fick han direkt stryk mot Leyton Hewitt.

Jag längtar i alla fall till att US Open ska starta!

Ojojoj. Regelbundheten som jag skrev om i inlägget “Sommar och regn” har ännu inte infallit sig. Regnet har bytts ut mot sol, och trots att tennis är min passion så är även sol och bad det :-).

Lite info i alla fall:

På damsidan gör  äntligen Kim Clijsters sin comeback. Det ska bli riktigt kul att se hur det kommer gå för henne. Eftersom hon inte har spelat tävlingstennis på några år och dessutom ställer upp i en tävling med de allra bästa spelarna kan det bli rejält tufft för belgiskan. Hon möter i sin första omgång i Cincinnati världstolvan Marion Bartoli. Italienskan vann tävlingen i Stanford förra veckan och är alltså i toppform. Ingen enkel comeback för Clijsters…

I veckans tävling i Los Angeles har det minst sagt hänt grejer. Världsettan Dinara Safina fick stryk mot kinesiskan Jie Zheng i den tredje omgången. Det danska hoppet Caroline Wozniacki (8:a i världen) torskade sin första match. Rumänskan Sorana Cirstea blev för svår (vilket även var fallet i årets French Open). Detta var abara ett axplock av skrällar. 1:an, 7:an, 8:an, 9:an, 10:an, 11:an, 12:an och 13:e i världen fanns med i lottningen men ingen av dem lyckades ta sig till final. Istället möts där nr 15 och nr 20 i världen; Flavia Pennetta och Samantha Stosur.

Robin Söderling kom igång lite igen efter förlusten mot Nicolas Almagro. Gruset byttes bort mot hard court. I Washington tog svensken sig fram till kvartsfinal där han däremot lämnade w.o mot världssexan Juan Del Potro. En armbågsskada som “bara” var överansträngning. Del Potro gick sen till final och möter där världsfemman Andy Roddick. Jag gissar på en hemmavinst där trots att Del Potro är regerande mästare.

Trots en sommar med regn har det blivit dåligt med uppdateringarna på tennisblogg.se. Jag förvarnade ju om detta i tidigare inlägg och hoppas att ni har överseende med detta. Tillgången till datorer och internet har också varit begränsad. Snart kommer det bli ordning och reda igen med mer regelbundna inlägg.

En kort uppdatering av vad som händer:

• Världsettan Roger Federer har fått två tvillingtjejer. Kan han forsätta med fullt fokus på tennisen nu?
• Förre världsettan Rafael Nadal har efter sin Paris-förlust mot Robin Söderling och skadeuppehåll tappat rejält med poäng på världsrankingen och kan snart tappa även andraplatsen till Andy Murray. Spanjoren är tillbaka i träning och skall göa tävlingscomeback i augusti.
• Söderling var och nosade på topp-tio förra veckan då han låg 11. Nu har han dock halkat till 12 efter sin förlust mot Nicolas Almagro i Hamburg.
• Simon Aspelin vann tillsammans med Paul Hanley dubbelturneringen i Hamburg.
• Topp-tio på damsidan är som slagen i sten. Händer nästan inga förändringar där. Världsettan Dinara Safina har ett stort övertag trots att hon inte lyckats vinna någon Grand Slam än.
• Bästa svenska damspelare är Sofia Arvidsson på plats 138.