Trots en sommar med regn har det blivit dåligt med uppdateringarna på tennisblogg.se. Jag förvarnade ju om detta i tidigare inlägg och hoppas att ni har överseende med detta. Tillgången till datorer och internet har också varit begränsad. Snart kommer det bli ordning och reda igen med mer regelbundna inlägg.
En kort uppdatering av vad som händer:
- Världsettan Roger Federer har fått två tvillingtjejer. Kan han forsätta med fullt fokus på tennisen nu?
- Förre världsettan Rafael Nadal har efter sin Paris-förlust mot Robin Söderling och skadeuppehåll tappat rejält med poäng på världsrankingen och kan snart tappa även andraplatsen till Andy Murray. Spanjoren är tillbaka i träning och skall göa tävlingscomeback i augusti.
- Söderling var och nosade på topp-tio förra veckan då han låg 11. Nu har han dock halkat till 12 efter sin förlust mot Nicolas Almagro i Hamburg.
- Simon Aspelin vann tillsammans med Paul Hanley dubbelturneringen i Hamburg.
- Topp-tio på damsidan är som slagen i sten. Händer nästan inga förändringar där. Världsettan Dinara Safina har ett stort övertag trots att hon inte lyckats vinna någon Grand Slam än.
- Bästa svenska damspelare är Sofia Arvidsson på plats 138.
zzz zzz zzz…
Det är ganska sömnigt i tennisvärlden som det brukar vara strax efter Grand Slam-tävlingar.
På damsidan har de flesta spelarna ett uppehåll, men väldsettan Dinara Safina spelar i Slovenien och har tagit sig fram till tredje omgången.
De flesta toppspelarna på herrsidan tar också ett litet avbrott. Robin Söderlings förlust mot Nicolas Almagro gjorde det ju inte roligare…
Snart börjar hard court-säsongen och då laddas batterierna inför US Open i september. Det här året kommer jag tyvärr inte åka över och titta live på US Open, men det är inte fel framför tv´n heller.
zzz zzz zzz…
“Jag skulle inte ens bytt dagens seger mot en Grand Slam-titel” sa Robin Söderling efter sin vinst i Swedish Open i söndags. Skitsnack. Det skulle han visst. Han kommer ta tillbaka den meningen någon gång.
Thomas Johansson sa efter hans och Simon Aspelins bragd i OS (när de gick till final och fick silver) att det var större än sin Grand Slam-seger i Australian Open. Det tog han tillbaka vid ett senare tillfälle.
Grand Slam är det största i tennisvärlden. För alla. Så är det bara.
Nåja. Jag missade tyvärr Swedish Open pga utlandsresa, men efter vad jag har förstått så blev Söderling en värdig vinnare av turneringen efter bra spel. I ärlighetens namn ska man väl säga att han “borde vinna” tävlingen efter att Fernando Verdasco var tvungen att bryta tävlingen. Men, det är en sak på pappret och en annan på banan, så bra jobbat Robin!
Det var ju också väldigt kul att Andreas Vinciguerra återigen visade att han hör hemma på topp-hundra i världen efter att ha tagit sig till semifinal. Vinci gjorde återigen ett jättehopp på rankingen (167 platser) och är nu uppe på plats på 293 i världen. Eftersom Thomas Johansson lagt racketerna på hyllan kan man räkna Vinciguerra som Sverigetvåa (Johansson ligger på plats 281 på rankingen annars).
(Förresten så är Rafael Nadal tillbaka i träning…)
Kvalet i herrarnas Swedish Open bestod av 29 spelare. 18 av dem var svenska, men ingen av de svenska gick vidare till huvudturneringen. Det hade ju annars varit lite kul om det kom fram någon lite mer okänd svensk, men icke. De två svenskar som lyckades ta sig till kvalfinal, Tim Göransson och Ervin Elaskovic fick dock svårt motstånd i form av Guillermo Canas och Potito Starace. Båda dessa spelare har dessutom vunnit sina första omgångar i huvudturneringen.
I huvudturneringen fanns det med tre svenskar tack vare två wild cards. Juniorlöftet Daniel Berta hade inte mycket att sätta emot tysken Björn Phau, men det andra wild cardet, Andreas Vinciguerra vann i sin favoritturnering sin match mot sjätteseedade Florent Serra i tre set. Robin Söderling som var den enda svensken som gick in direkt i tävlingen möter ikväll Kristof Vliegen.
Kanske kan Vinciguerra eller Söderling göra tävlingen “swedish” till slut i alla fall?
Efter Wimbledon hade jag inga höga förväntningar på TV4Sport, men trots det blev jag besviken idag. Det hade ju varit lite kul om kommentatorerna på TV4Sport hade lite koll om de nu ska sända Swedish Open. Under hela finalmatchen mellan danskan Caroline Wozniacki och spanjorskan Maria Jose Martinez Sanchez påstod de att Wozniacki inte tidigare hade förlorat ett set i turneringen. Det var faktiskt inte längre sen än i semifinalen som danskan förlorade ett set till Flavia Penetta. Pinsamt.
Ett plus ska de dock ha för att de faktiskt sänder tennisen, men hur svårt är det att läsa på lite om hur det har gått tidigare i turneringen? Däremot verkar de i alla fall ha lärt sig att inte ha långa reklamsändningar som drar över när spelet börjat. Ett steg framåt! Nu är det bara några steg kvar för att det ska bli godkänt…
Hur gick det i finalen då?
Finalen bjöd på väldigt blandad spelkvalité. Dåligt spel blandades med finfina stoppbollar från spanjorskan och hårda raka backhands från danskan. Det första setet böljade lite fram och tillbaka innan Martinez Sanchez var den som var kallast och kunde ta hem det med 7-5 trots lite gummiarm i det sista gamet. Därmed hade Wozniacki alltså tappat sitt ANDRA set i turneringen. I början av det andra setet spelade Wozniacki upp sig och höjde tempot vilket gjorde att spanjorskan fick svårare att hänga med. Det kändes ändå som att Martinez Sanchez var den smartare spelaren och använde sina stoppbollar väldigt framgångsrikt. Hon returnerade bla med tre raka stoppbollar för att bryta tillbaka till 3-4. Wozniacki hann inte upp någon av de stoppbollarna. Starkt och smart av spanjorskan. Världsnian Wozniacki kom inte upp till sin högstanivå samtidigt som Martinez Sanchez gjorde det svårt för danskan att spela sitt spel. Rutinerade spanjorskan ryckte i spelet med att springa fram på nät, slå stoppbollar och allmänt störa rytmen för danskan. Martinez Sanchez tog ledningen med 5-4 efter att ha varit i underläge 1-4. Väl där hade hon chansen att serva hem matchen och titeln i Swedish Open vilket hon också gjorde genom att överlista Wozniacki. Matchen avslutades med att Wozniacki fick jaga upp en stoppboll som hon missade. En mycket talande boll för hur matchen var. 7-5, 6-4 slutade matchen.
Maria Jose Martinez Sanchez bli alltså den första att vinna Swedish Open för damer.
I år är det ju första gången som Swedish Open även spelas för damer i Båstad. Den är lagd veckan före herrarnas tävling vilket innebär att den har hållt på i ungefär en vecka nu och idag spelas semifinalerna. Det är ett bra tillfälle för svenskor att få känna på hetluften utan att behöva resa tvärs över jordklotet. Inte mindre än 12 svenskor fanns med i tävlingen. Efter kvalet hade vi 5 svenskor med i huvudtävlingen efter att Michaela Johansson vunnit sin kvalgrupp. Ellen Allgurin, Sandra Roma och Johanna Larsson fick alla Wild Cards, medan Sofia Arvidsson gick in direkt.
Arvidsson fick tuffast möjliga lottning då hon stötte på förstaseedade danskan Caroline Wozniacki i första omgången. Danska ettan slog ut den svenska ettan enkelt med 6-1, 6-3 och Arvidsson måste fortsätta leta efter sitt gamla fina spel. Johansson som hade kvalat sig in fick en rejäl lektion i den första omgången i huvudtävlingen av Masa Zec Peskiric (6-2, 6-0). Larsson fick hårt motstånd i sin första omgång då hon fick möta rumänskan Sorana Cirstea som tog sig ända till kvartsfinal i årets French Open. Det blev dock överraskande jämnt och Cirstea fick kämpa till sig segern efter 4-6, 6-2, 7-5. Roma fick ännu tuffare motstånd när hon i sin första match fick möta en semifinalist från årets French Open, Dominika Cibulkova (som bla slog ut Maria Sharapova med 6-0, 6-2 i kvarten där). Roma pressade dock slovakiskan till tre set. Det såg alltså inte så illa ut för svensk damtennis under veckan. Det gladaste beskedet gav 15-åriga Allgurin som vann sin debutmatch mot kvalvinnaren Ksenia Palkina med 6-4, 6-4. I den andra matchen blev dock spanjorskan Carla Suarez Navarro för svår (6-1, 6-4).
Semifinalerna:
Maria Jose Martinez Sanchez – Gisela Dulko
Caroline Wozniacki – Flavia Pennetta
Herrarnas kvaltävling börjar på lördag, och huvudtävlingen på måndag.
(Pga sommar och semester finns det risk för lite längre tid emellan inläggen på tennisblogg.se.)
Nu kan man äntligen rättmätigt kalla Roger Federer den bäste tennisspelaren genom tiderna. Han har nu gått förbi Pete Sampras rekord om antal grand slam-titlar och räknas då som tidernas bäste. Det är ofta så att folk bara räknar grand slam-titlar för att beskriva en tennisspelares storhet. Ni minns kanske att Thomas Johansson beskrevs som arvtagare efter Edberg, Wilander m.fl i “Tennisprinsarna” trots att Thomas Enqvist vunnit långt många fler ATP-tävlingar. Johansson har vunnit en grand slam-tävling och räknades därför som större.
Grand slam-titlar är det som räknas mest även för spelarna och är helt klart en bra värdemätare på hur bra spelaren är. Federer har nu 15 titlar i Grand Slam och passerade alltså Sampras 14. Många har velat kalla Federer tidernas bästa tennisspelare tidigare, men har inte riktigt velat göra det förrän han gått om Sampras i den statistiken. Nu kan de göra det. Men…
…Det finns frågor som många undrar över.
1) Är konkurrensen den samme som den varit förut?
2) Bör man inte kolla på antal ATP-titlar också?
3) Flest veckor som världsetta borde väl räknas som att vara bäst genom tiderna?
4) Glömmer man inte Rod Laver?
1) Konkurrens är omöjlig att jämföra från olika tidsperioder, och samtidigt kan ju inte någon rå för om de andra inte är lika bra just då. Men med tanke på att det för det mesta är ganska jämna grand slam-finaler i dagen tennis tycker jag nog att konkurrensen är bra just nu. En liknande rivalitet som den mellan Federer och Rafael Nadal har vi knappast sett sedan John McEnroe och Björn Borg var i farten. Nu är ju visserligen Rafael Nadal skadad, men Andy Roddick viade stort motstånd i årets Wimbledonfinal i spanjorens frånvaro.
2) Som jag skrev tidigare är det grand slam-titlar som alla spelare längtar mest efter och som betyder mest. Att kunna vinna många ATP-titlar är dock ett bevis på att man kan hålla en hög nivå under långa perioder och att kunna vara bra under lång tid visar prov på storhet. Detta kan jämföras med artister som lyckas ge ut album efter album som är bra. One-hit-wonders är inte lika imponerande. Federer har vunnit 60 ATP-titlar (i singel) medan ledaren i den kategorin, Jimmy Connors, vunnit 109 st (!).
3) Samma resonemang som i 2) kan föras här. Sampras klarade av att vara världsetta totalt 286 veckor. Federer kommer i och med den här veckan att vara uppe i 238 veckor.
4) Det här är egentligen den mest relevanta och svåra frågan att besvara. Rod Laver var totalt dominernade på sin tid. Han är den enda som har vunnit två äkta Grand Slams (dvs alla fyra grand slam-tävlingar under ett år). Laver spelade under 60-talet (och lite in på 70-talet) och det var under den tiden som professionella spelare (som tog betalt för att spela) blev uteslutna från grand slam-tävlingar. Detta innebär att Laver (m.fl) inte fick delta under flera år i grand slam-turneringar. Om jag inte är alldeles fel underrättad handlade det om 5 års uteslutande för Laver under hans bästa år (1963-1968). Ett tecken på att han var som bäst då är att han vann sin första äkta grand slam 1962 som amatör och sin andra 1969 som proffs. Före och efter uteslutningen alltså. Totalt har han vunnit 11 st grand slam-titlar (tangerat med Björn Borg). Hur många hade det blivit om han fått spela grand slam-tävlingarna under hela sin karriär?
I den öppna eran (1968-) kan vi väl i alla fall fastslå att Roger Federer är störst av alla.


Rod Laver, Jimmy Connors, Pete Sampras & Roger Federer har alla olika rekord. Vem är störst?
Finalen mellan Roger Federer och Andy Roddick var mycket jämn i början. Ingen ville släppa en millimeter till motståndaren och det tog ända till det 11:e gamet innan någon lyckades pressa servaren. Det var Federer som vid 5-5 spelade till sig breakbollar. Den första vann Roddick efter en hawk-eye-titt. Den andra fixade amerikanen med en kanonserve. Den tredje breakbollen vann Roddick igen efter en hawk-eye-koll (ändrade domslutet). Den fjärde breakbollen fick även den dubbelkollas med hawk-eye och även den bollen var strax utanför baslinjen. Fler breakbollar fick inte Federer utan Roddick lyckades hålla emot och ta ledningen med 6-5. Sen vann Roddick setet med 7-5. Men det fick man ju inte se på tv! TV4 skyllde på att felet låg i London. Jag vet inte om jag ska tro på det. TV4 sa ju under fotbolls-EM 2008 att hela världen hade avbrott pga något nere i Schweiz, men det visade sig att så inte alls va fallet.
1-0 i set hade Roddick i alla fall. Det andra setet fortsatte i samma stil som det första. Jämna game där ingen egentligen var nära att störa den andre i sina servegame. Expertkommentatorn Jonas Björkman satt och kritiserade (eller hade i alla fall lite åsikter om) Federers returnerande. Björkman tyckte att Federer borde störa Roddick i serven genom att ta ett halvsteg in mot mitten där Roddick servade sina flesta servar. Man kunde inte annat än hålla med, men jag satt och funderade på om Federer var så pass kall att han tänkte störa Roddick först när det blir riktigt tight i matchen. Det återstod att se. Andra setet skulle avgöras i tiebreak. Roddick hade 6-2 och egen serve i tiebreaket och alla trodde han skulle gå fram till 2-0 i set. Federer spelade då upp sig lite och reducerade till 5-6 då Roddick skulle serva igen. Då fick amerikanen ett öppet volleyläge som han gjorde matchens grövsta miss på. När det sen stod 6-6 testade han att speinga fram på nät igen. Då slog Federer en ls backhand som Roddick igen missade med en gummiarm. Federer kunde sen serva hem setet vid 7-6 och det gjorde han. 1-1 i set alltså.
För att man inte skulle tappa bort sig såg tredje set ut ungefär som de tidigare. Jämnt, men inga problem att hålla sina servar vilket således gav ett nytt tiebreak. I det här tiebreaket handlade det inte om några grova misstag utan Federer spelade helt enkelt bättre än Roddick. Till en början i alla fall. Vid 5-2 och egen serve för schweizaren spelade Roddick riktigt bra. Två väldigt jämna bollar som de vann var sin av. Efter bra servande av Roddick hade Federer chansen att serva hem setet vid ledning 6-5.En mycket bra serve och attack gjorde att Federer vann setet.
I det fjärde setet fanns det risk för att man tappade bort sig…det såg nämligen annorlunda ut. Mr Roddick bröt Federers serve vid 1-2 och kunde sen hålla sin egen serve till 4-1. Matchen som många trodde var avgjord efter att Federer tagit ledningen med 2-1 i set verkade gå mot fem set och därmed en oviss utgång. Båda spelarna höll sina servar fram till 5-3 för Roddick då han skulle serva hem setet. Efter visst besvär klarade han av den uppgiften. 2-2 i set.
I det femte och avgörande setet spelade Federer till sig en breakboll i det andra gamet. Som så många gånger förr plockade då Roddick fram några superservar och höll till 1-1. Därefter höll de sina servar enkelt. Det anmärkningsvärda var att Federer i det närmaste utklassade Roddick i antal serveess. Vid ställning 8-8 spelade Roddick till sig två breakbollar. Federer spelade då väldigt bra och lyckades hålla gamet till 9-8. Det såg trots det ut som om Roddick var den starkare spelaren. Det blev ett otroligt ställningskrig och min puls började bli farligt hög. Halva banan började skuggas när ställningen var 12-12. Båda fortsatte att spela mycket bra, men Federer började hålla sina servegame lättare än vad Roddick höll sina. Ett blankgame gav Federer 15-14. Roddick blev återigen pressad i sitt servegame och Federer fick en matchboll som Roddick missade och Federer blev historisk! 16-14 i femte set och nu kan han med rätta kallas tidernas bästa tennisspelare.
Återigen gjorde TV4 så att tv-publiken inte fick se den historiska prisutdelningen. Jag hoppas att TV4 aldrig mer kommer sända en grand slam!
(Jag får ursäkta att jag inte skrev något om damernas final, men det var sol & bad som tog överhanden… Om ni visste det så vann lillasyster Serena Williams i två set mot Venus.)
När Rafael Nadal lämnat återbud till Wimbledon kunde det inte bli den “drömfinal” som media brukar skriva om. Istället bytte då media ut Nadal mot Andy Murray och kallade en sådan potentiell final som en drömfinal. Nu blev det ju inte så. Men skit samma. Vi kan väl kalla Roger Federer-Andy Roddick en drömfinal med? Ja, det gör vi. En drömfinal på söndag alltså!
Årets Wimbldeonfinal kommer alltså att bli en repris av finalerna 2004 och 2005. Den pånyttfödde amerikanen Andy Roddick har lyckats ta sig tillbaka till den absolut högsta världseliten. Trots att Roddick hade Andy Murray på andra sidan nätet och 99% av publiken emot sig klarade amerikanen av att slå ut världstrean som i och med sin förlust kommer få stanna kvar på den positionen. Roddick vann matchen efter ypperligt servande. 75% förstaservar in med en medelhastighet av cirkus 200km/h är ett otroligt bra facit i en match med fyra täta set. Det är inget att diskutera. Roddick vann matchen tack vare sin serve. Matchen slutade efter dryga tre timmar med 6-4, 4-6, 7-6, 7-6.
Den andra semifinalen spelades mellan Roger Federer och tysken Tommy Haas. Efter en mycket väl genomförd match av schweizaren som varade i en timme kortare än den andra semin kunde han förbereda sig för sin 20:e grand slam-final. 7-6, 7-5, 6-3 slutade matchen som var jämn, men där Federer hela tiden var snäppet vassare än Haas. Federer visade att han återigen är en spelare som väldigt få spelare kan rå på.
Federer har ju mött Roddick två gånger tidigare i WImbeldonfinaler. 2004 vann Federer i fyra jämna set och 2005 vann han i tre. Jag kommer inte ihåg om det var efter den första eller den andra finalen som intervjuaren efter matchen frågade Roddick om fighten Roddick-Federer skulle kunna bli jämförbar med fighten mellan John McEnroe och Björn Borg. Då svarade Roddick att han “måste börja vinna lite om det ska bli någon fight”. Det har inte direkt hänt. Federer har ett fantastiskt “record” mot Roddick. 18-2 står det i inbördes möten och i deras sju tidigare möten i grand slam har Federer vunnit alla varav tre varit finaler.
Saken är den att om Roddick servar lika bra som mot Murray är han självklart väldigt svårslagen och inte ens Federer klarar av att göra något mot perfekt servande från Roddick. Om båda spelarna håller sina servegame så att det blir tiebreak i alla set kan matchen faktiskt vinnas av amerikanen. Roddick har nämligen 27-4 i tiebreakstatistik i år. Inte illa! Federer kan bli (ännu mer) historisk om han vinner på söndag. Då kommer han bli den första att vinna 15 grand slam-titlar och han kommer dessutom att klättra upp till nummer ett på världsrankingen. Kanske kan dessa faktorer göra att han blir lite skakig, men som han sa i en intervju så har han varit satt under press med möjligheten att slå historiska rekord tidigare så han är van.
Ny tennishistoria kan skrivas på söndag och jag hoppas att ni har möjlighet att titta på det. Vi får hålla tummarna att det inte kommer regna och att TV4 är förnuftiga nog att inte byta kanal mitt i finalen i år som de gjorde förra året…
Efter att ha blivit utklassad av Serena Williams i Australian Open-finalen i år sa Dinara Safina att hon bara var “a ball boy on court today”. Frågan är då vad hon var idag? En gammal linjedomare? Hon blev nämligen totalt överkörd av storasyster Williams i dagens semifinal i WImbledon. Första set tog visserligen 5 minuter längre än det första i Australian Open, och resultatet var bättre för ryskan. 6-1 hade Venus Williams vunnit det första setet på 27 minuter. 59 minuter varade finalmatchen i Melbourne (6-0, 6-3). Semifinalen i Wimbledon varade i 51 minuter (!). Helt sjukt. 6-1, 6-0. Safina är ju världsetta! Detta borde inte kunna hända. Safina kommer aldrig att vinna en grand slam-tävling om hon inte förbättrar sin lägsta nivå. Jag hoppas inte att folk betalat enorma summor för att få se matchen. Tydligen kostar en biljett till Murrays semifinal just nu 20 000pund…
Den andra semifinalen var en helt annan tillställning. Serena Williams mötte Elena Dementieva och den matchen varade i nästan tre timmar och var lika jämn som den andra semifinalen var ojämn. Williams hade matchboll emot sig men hade marginalerna på sin sida och vann till slut med 6-7, 7-5, 8-6. Det var serven och den mentala styrkan som gjorde att amerikanskan vann. En gnutta tur också i form av nätrullare och hawk-eye-millimetrar på sin sida.
I final blir det alltså återigen en familjeuppgörelse. Det är åttonde gången det händer i en grand slam-final. Det är fjärde gången det händer i Wimbledon. Totalt har de vunnit lika många matcher (10-10). Serena har vunnit fem av deras finalmöten i grand slam varav två varit i Wimbledon. Senast de möttes i en grand slam-final var ju faktiskt i Wimbledon förra året, då Venus vann med 7-5, 6-4. Jag tycker också det verkar som om Venus nu är den bättre spelaren på gräset även i år. Williams den äldre tror jag blir årets Wimbledondrottning.
kontakta oss | annonsera | sitemap | katig kommunikation






