Först kom skandalbeskedet att Davis Cup-matchen mot Israel ska spelas inför tomma läktare. Sen kom beskedet att Robin Söderling inte kan spela. Sen kom beskedet att Sverige ska spela med Daniel Berta och Björn Rehnquist i singel. Ja, roligare har man ju haft inför en Davis Cup-match. Chanserna för en vinst har minskat för varje besked. Men man säger väl att hoppet är det sista som överger människan så vi får väl hoppas på ett mirakel.

Att Berta får spela tycker jag är helt rätt beslut. När det ser mörkt ut med tillväxten i svensk tennis så gäller det att bevara de guldkorn som finns. Perfekt för Berta att få känna av den rejäla hetluften mot kvalificerat motstånd. Kanske passar det faktiskt bättre för Bertas del att det inte finns en stor publik. Det kanske hade blivit lite väl mycket på en gång.

Beslutet att Björn Rehnquist ska spela tycker jag däremot sämre om. Killen är 31 år gammal och en spelare som inte kan mäta sig med de bästa på touren. Det finns ingen framtid för svensk tennis i honom. Nu fanns det ju inte så många alternativ för Jocke Nyström och Mats Wilander, men jag vill nog påstå att Michael Ryderstedt och faktiskt även Andreas Vinciguerra hade varit bättre alternativ. De är ju inte heller framtidsnamnen inom svensk tennis, men de har ett större spel än Rehnquist. Vinciguerras form är jag dock väldigt osäker på, men han har ändå varit och nosat på världstoppen en gång i tiden (33:a i världen 2001) och skulle möjligen kunna ställa till med lite trubbel för israelerna.  Jag tror att en matchotränad Thomas Johansson hade varit det bästa alternativet. Han har mycket större spelkapacitet än de tidigare nämnda. Är han dock inte helt fri från sin skada så ska han så klart inte spela, men är han inte det…?

I Davis Cup kan verkligen allt hända, och chansen skall inte ses som helt borta. Vi får väl sitta framför tv-apparaterna och heja på de svenska spelarna…

Heja Sverige…